Internet om 10 år – Bo Dahlbom och Pär Ström

postad Postad av Erik 5 augusti, 2009 i Binero, Internet, Nyheter

Tweet
PUSHA

På bara ett par decennier har Internet helt förändrat världen. Människan konsumerar, kommunicerar och inhämtar information på ett sätt som man tidigare knappt ens kunde drömma om. Det finns nog heller inget som pekar på att Internets växande betydelse för människan kommer att stanna av.

Så vad väntar oss egentligen i framtiden? Hur kommer vården, skolan, näringslivet, media och demokratin i stort att påverkas?

Vi ställde frågan till två av Sveriges mest IT-kunniga framtidsvisionärer, professor Bo Dahlbom och IT-strateg Pär Ström.

Bo Dahlbom är professor i informationsteknologi vid Göteborgs IT-universitet, forskningschef vid Sustainable Innovation och sitter som ledamot i regeringens IT-råd. I regeringens artonhövdade samling av IT-experter sitter även framtidsanalytikern (och bloggaren) Pär Ström, som driver företaget Atomer och Bitar. Han är verksam i tankesmedjan Den Nya Välfärden och en drivande opinionsbildare mot ”Storebror” och det nya övervakningssamhället.

Mobilt internet blir det självklara redskapet i skolan

”Skola och sjukvård är de samhällsområden som mest kraftfullt stått emot Internet, men nu verkar motståndet vika – tydligare i skolan än i vården”, hävdar professor Bo Dahlbom och fortsätter: ”Om 10 år kommer bärbara datorer och mobiltelefoner med ständig uppkoppling till Internet att vara det självklara arbetsredskapet i skola och högskola. På samma sätt som böckerna en gång innebar nya möjligheter för skolan, kommer Internet att göra det.”

Pär Ström instämmer och nämner användandet av Smartboard som ett exempel på att det inte bara är på universitetsnivå som den nya tekniken implementeras i utbildningen, utan att även grundskolan har börjat ta steg i den riktningen. ”Dessa, i kombination med Internet, kommer säkert att komma till stor användning.”

Bo Dahlbom är dock av annan åsikt och anser att dessa digitala skrivtavlor är något som skolan inte bör satsa på. ”Skolan skall använda den IT som används i arbetsliv och samhälle, inte investera i särskilda, dyra pedagogiska hjälpmedel, som inte näringslivet självt anser sig ha råd med och som sedan står och samlar damm.”

Vården 2020 – tröst över nätet

”Inom vården”, menar Ström, ”…finns en stor utvecklingspotential. Självklart kommer alla journaler att vara digitaliserade och tillgängliga på distans. Detta är en väldigt stor fördel, men som också innebär ökade integritetsrisker.”

Även Bo Dahlbom ser otillbörlig tillgång till känslig information som ett möjligt problem och tror att detta, liksom många andra utmaningar för den moderna vårdapparaten, kommer att mötas genom en förändrad syn på hälsoproblem och gränserna för det privata. På det stora hela är han dock övertygad om att Internet och nya tekniska hjälpmedel kommer att innebära stora förbättringar.

”Internet kommer att bli det alltmer självklara verktyget för sjukvårdens kunskapstjänster. Rådgivning, provtagning, diagnos, förskrivning, monitorering, uppföljning, rehabilitering, informationsspridning, ja, till och med, tröst – allt kommer att kunna göras över Internet med mycket stora fördelar för vårdbehövande.”

En annan fördel, enligt Pär Ström, är möjligheterna till utvidgat användande av telemedicin. ”Detta är inte nytt men är fortfarande en väldigt smal företeelse, som nog kommer att öka kraftigt. Till exempel kan man genomföra operationer på distans. En läkare i en annan stad sitter då med en joystick och styr operationskniven via internet.”

“Allt som kan bli digitalt kommer att bli digitalt”

Till skillnad från skolan och vården så är näringslivet, enligt Ström, redan långt framme i utvecklingen och att ”…de delar av näringslivet som ännu inte tagit till sig internet kommer snart att göra det.”

Professor Dahlbom tror att Internet bidrar till en allt snabbare omställning till en tjänsteekonomi. ”Innovationerna på tjänsteområdet kommer att överraska oss, troligen ännu mer än innovationerna på varuområdet (glödlampor, bilar, film, radio, telefon, flyg) gjorde för 100 år sedan.”

Han tror även att småföretagare gagnas av möjligheterna som Internet frambringar. ”Samtidigt som stora företag kan skaffa sig kraftfulla monopol, finns hela tiden utrymme för små företag att i en ökad konkurrens genom nischinnovationer ta sig en plats och snabbt växa.”

Ett annat område som påverkas kraftigt av vårt inträde i det nya informationssamhället är enligt Dahlbom media, och då i synnerhet nyhetsrapporteringen. ”Den globala informationsspridningen är i praktiken ögonblicklig och förstärks många gånger av ett snabbt växande antal mediarösters återrapportering. Detta gör marknaden mer volatil: såväl frekvens som amplitud ökar. Nyheter sprids snabbare och med större kraft. Uppgångar och nedgångar sker snabbare och slår hårdare.”

Pär Ström vill påstå att en av de största förändringarna för näringslivet är att Internet gör allt större skillnad på det som är materiellt och det som är immateriellt. ”Det immateriella kommer dels att få ett väldigt uppsving och dels utsättas för nya affärsmodeller. Allt som kan bli digitalt kommer att bli digitalt.”

Internet, ett verktyg för demokratin?

Både Ström och Dahlbom hyser inga tvivel om att röstförfarandet inom tio år kommer att ske via Internet. De är däremot inte särskilt övertygade om att en mer direkt demokrati, som bland annat en förenklad röstningsprocedur skulle kunna möjliggöra, är något som kommer att träda i kraft.

”Ett allt komplexare samhälle i allt snabbare förändring kräver framtidsbilder, visioner, långtidsutredningar, som underlag för komplexa beslut. Dessa måste diskuteras och politiken är platsen för den diskussionen”, resonerar Dahlbom. ”Även om medborgarnas kunskapsnivå hela tiden höjs, så kommer knappast avståndet (till politikerna) att minska.”

Han får medhåll från Pär Ström, som menar att ett direktdemokratiskt samhällsstyre må vara mer genomförbart om tio år än nu, men att inte detta betyder att det är någonting eftersträvansvärt. ”Jag är tveksam till att demokratin mår bra av att ha folkomröstningar i småfrågor hela tiden. Då faller hela idén om representativ demokrati, som jag tror kommer att vara kvar.”

Inte heller tror någon av de bägge att Internet kommer bidra till att maktfördelningen i samhället planas ut. Tvärtom, hävdar Dahlbom: ”…en allt snabbare samhällsförändring kommer att kräva allt snabbare omställning av vanor, föreställningar och värderingar, vilket snarare ökar avståndet mellan eliten och massan.”

Och Pär Ström fortsätter i samma spår: ”Det är en myt att med e-mail, bloggar, osv, så kommer beslutsfattare och väljare närmare varandra. Alla känner apan, apan känner ingen… Alla vill ju ha kontakt med den där höga beslutsfattaren och då blir det en omöjlig situation.”

Framtiden den ljusa, eller?

Att människan och världen just nu är i stor förändring är nog något som de flesta skulle skriva under på, och Internet spelar givetvis en stor roll i detta.

Kommunikationsmöjligheterna förbättras, spridningen av information ökar, världen blir mindre och idéutbytet större. Men frågan är om Internet alls egentligen kommer att förbättra våra levnadsvillkor här på jorden. Kan detta globala nätverk av datorer (och människorna som använder dem…) bidra till större förståelse och färre konflikter oss emellan?

”Jag tror tyvärr att det är långt ifrån självklart”, säger Ström. ”Jag tror inte på det här som man trodde i Internets barndom, att nu kommer alla diktaturer att falla…”

Trots allt gott som Internet kan medföra menar Bo Dahlbom att det samtidigt kan skapa konflikter i traditionella samhällen. Dessutom, och till stor skillnad från bara några årtionden sedan, så har det öppnat upp den globala vapenmarknaden och gjort den tillgänglig för alla.

”Internet ökar tempot. Vi springer allt fortare. Vi testar nya möjligheter, nya gränser, och på sikt ökar detta vår självinsikt. Men mitt i språnget är kanske vår självförståelse inte särskilt stor. Ju rikare vi blir desto mer individualistiska blir vi, desto mindre beroende av de andra känner vi oss vara, samtidigt som vårt beroende snarast ökar i ett allt komplexare samhälle. Så småningom, men inte på 10 år, kommer vi att inse hur beroende vi är och då kommer kanske en ny sorts, mera mogen, kollektivism att växa fram.”

Hur tror du Internet används 2020? Dela dina idéer med oss nedan.

Bo Dahlbom har skrivit flera böcker kring detta ämne, och smakprov finns att läsa här.

Pär Ström har å sin sida skrivit flera böcker, och även via stiftelsen Den nya välfärden nedladdningsbara skrifter om hoten mot integriteten.

Bilder: Pär Ström, Bo Dahlbom, fotograf: Kristina Sahlén, Wikimedia Commons, Istockphoto.

Text: M Mazarakis

Relaterade inlägg:

http://christermagister.wordpress.com/ Christer

IT i skolan är ett komplext område och det finns de som är klart mer engagerade i frågan än jag, t ex IT-mamman (http://itmamman.se/wordpress/).

Jag tycker att det är självklart att eleverna ska ha en naturlig tillgång till datorer och internet som arbetsredskap och informationskanal, men i vilken utsträckning är jag inte säker på. Problemet i skolan är att stora satsningar på IT-resurser ofta går ut över de mänskliga resurserna, och man kan väl säga att jag prioriterar de mänskliga resurserna…

Jag har sett flera IT-satsningar i skolor som blir dyra floppar pga okunskap (lärarna vet inte hur de ska använda tekniken), bristande budget till reparationer eller förstörelse och inbrott.

I grunden håller jag väl med om vad Bo Dahlbom tycks säga ovan, skolan ska hålla sig på en grundläggande nivå i sina IT satsningar, men samtidigt är ju en smartboard eller en projektor kopplad till en dator bara en hjälp för läraren att nå ut till klassen; ett sätt att effektivisera undervisningen. Har man råd med det så är det ju bara positivt. Jag välkomnar all teknik som kan hjälpa till i skolan, men anser att satsningarna inte får gå ut över de mänskliga resurserna och att man måste börja med att utbilda lärarna och se till att det finns en budget för att driva arbetet i framtiden.
http://www.kilodesign.se Martin

Mycket intressant och läsvärt.
Per

Jag håller med Christer.

IT i skolan är INTE samma sak som att använda sig av IT på ett företag. Användningen som sker inom skolan är mer komplex på många sätt.

En smartboard är ju som Christer säger ett sätt att synliggöra information. Visst, det kan man göra med en enkel projektor också men då kommer finessen med smartboarden, med hjälp av den kan man få många positiva effekter på elevernas inlärning. Många fler sinnen stimuleras då de ser, kan flytta på saker, lyssna mm.

För mig har det varit ett utomordentligt hjälpmedel i klassrummet!
En som beskriver detta väldigt bra är Ö-Pedagogen:
http://opedagogen.blogspot.com/search/label/IKT

Bra arbetsexempel, bra tankar kring användadet där det framgår tydligt att detta är ett hjälpmedel för oss pedagoger att nå ut till alla elever, men också ett verktyg som stimulerar barnen att själva söka information och vänja sig vid datorn så att den blir en naturlig del i deras vardag.

Sist men inte minst, jag har träffat många föräldrar som sett nyttan med detta och inte bara för att det skulle vara en “häftig” grej att ha i konferensrummet utan för att det är ett verktyg som är väldigt effektivt vid sammanträden.

Jag tror att denna typ av verktyg är här för att stanna (nej visst, alla går inte runt med en i fickan det finns andra produkter utvecklade för det) och för att kunna föra en gemensam dialog i grupp kommer detta att behövas!

Trots allt är det ju den enskilda eleven vi skall se och för att kunna bemöta de olika behoven hos dem är detta ett verktyg att räkna med!
http://www.ellwesfisk.se Peter

Mina tankar är i samma riktning som ovanstående kommentarer. Dock har jag inte använt smartboard i min undervisning och jag förstår det Bo säger. Här ligger dock ett av skolans svårigheter när det gäller IT, nämligen att utvecklingen går extremt fort. Vi utbildar elever för arbeten och teknik som inte finns idag, men som är aktuella när de går ut skolan. Detta är inte lätt. När det gäller smartboard kanske användandet av den tekniken inte spritt sig in i företagsvärlden, men den kanske har gjort det om ett par år då mina gymnasieelever går ut i arbetslivet. Kanske finns det då nya alternativ med liknande tekniska aspekter som eleverna måste kunna från dag 1 på sina nya arbetsplatser.

Jag anser det viktigt att dagens elever får ta del av så många tekniska lösningar och IT användningar som möjligt inom skolan. Några kommer de ha nytta av, andra inte men vikten av att hela tiden förbereda dem för en framtid som vi inte vet hur den ser ut är stor och det är här som i alla fall jag som lärare ser en av mina främsta uppgifter när det gäller IT och samhället. Låta dem testa, utvärdera, förbättra och nyttja allt som IT har att erbjuda. Våga!
http://tinate.pedagogbloggar.se Fröken T

Jag och mina elever har haft förmånen att arbeta i ett klassrum med en en smartboard under det här läsåret. Den har absolut varit ett kraftfullt verktyg för att eleverna skall nå målen i våra styrdokument. En smartboard är inte bara en pc-projektor ständigt klar och färdig att att användas. Den fungerar också som en pedagogisk förstärkare av undervisningsstoff, visualiserar och konkretiserar. Eleverna kan rita, leka och laborera sig fram i sitt lärande. En smartboard stimulerar kreativiteten och uppfinningsrikedomen. Framförallt tror jag att mina elever skulle skriva under på att den främjar lust och motivation, det är roligt att lära.

En smartboard är ett ytterligare tekniskt verktyg, den är vad jag som användare fyller den med vad gäller kreativitet, kompetens och fantasi. Jag är övertygad om att detta är en teknik som kommer att utvecklas och användas inom många områden, inte bara inom skola utan även naturligtvis även inom företagsvärlden.
Låt oss inte begränsa oss vad gäller den digitala utvecklingen, smartboard har en självklar plats i skolan såsom bärbara datorer, mobiltelefoner och annan teknisk utrustning.
http://skolvaskan.pedagogbloggar.se Joachim Thornström

I Ystads kommuns grundskolor har vi investerat stort i digitala verktyg de senaste 3 åren. Vi har byggt ut trådlöst nät, köpt laptops, satt upp projektorer i klassrummen… Denna kombination har redan efter något års användande förändrat undervisningen mycket. Läs gärna mer om detta i utvärderingen av projektet Världen i klassrummet. (http://skolvaskan.pedagogbloggar.se/2009/06/03/jag-skjuter-den-som/)

Parallellt med detta har vi kompetensutvecklat pedagogerna. Jag har bjudit in föreläsare, hållit i workshops i allehanda program och tjänster. Den stora satsningen har varit PIM, som alla pedagoger i Ystad är ålagda att gå. Samtliga ska nå nivå 3. Det är otroligt viktigt att pedagogerna får möjlighet att gå kurser, samarbeta, lära i workshops osv. för att kunna förändra sitt arbete tillsammans med eleverna.

Interaktiv skrivtavla eller inte då? Vi har medvetet valt bort skrivtavlorna än så längre. Vi har lyssnat mycket på erfarenheterna som Johan Lindwert med kollegor i Falköping har delat med sig av. De har egentligen inget emot skrivtavlor, men tycker att de får för lite för pengarna. Vi har resonerat likadant och först satsat på att se till att alla klassrum får en projektor. På ett år har vi satt upp projektorer i 83 av 145 klassrum. Sedan kompletterar vi ev. med skrivtavlor längre fram. I vilken utsträckning vågar jag inte sia om.

En kommun som arbetet mycket medvetet med skrivtavlor och som testat “alla” märken är Uddevalla. Jag har haft återkommande kontakt med Ylva Dahl och de använder skrivtavlorna mycket kreativt tillsammans med eleverna, samtidigt som forskare studerar och utvärderar arbetet. I Uddevalla är skrivtavlan ett verktyg för både lärare och elever.

Att se att elever får vara kreativa och skapa på tavlan är argument som biter hårdare på mig än de snygga presentationer och allt säljsnack som leverantörerna står för.

Man får inte glömma att tavlan kostar mer än vad man tror. Tavlan har ett pris på knappt 20.000 kr senast jag undersökte saken. Sedan tillkommer kabelkit och arbetet med att sätta upp tavlan, totalt ca 26.000 kr. Till detta ska en projektor med ljudsystem inköpas. Till sist kommer det som egentligen kostar mest (eller borde göra det om det ska vara värt investeringen). Nämligen utbildning av pedagoger. En säljare förklarade att de flesta lärare som använder skrivtavlor egentligen använder mindre än 10% av funktionerna…

För att skrivtavlor ska löna sig måste kommunerna arbeta mycket målmedvetet med utbildning och kollaboration. Jag tror att det är en stor fördel att först ha projektor och sedan komplettera med skrivtavla där det kan vara motiverat. Pedagogen kan då se skillnad på vad som är projektorns funktion och vad som är skrivtavlans. Jag har hört alltför många exempel kring pedagoger som varit jättenöjda med sin skrivtavla eftersom de har kunnat se strömmande film på dem…

Henrik Widaeus skrev precis en turordning för inköp av digitala verktyg på Anders Erenius blogg:

1. En bärbar dator till varje pedagog
2. En projektor och schyssta högtalare i varje klassrum
3. Bärbara datorer till eleverna (1:1 eller på annat sätt)
4. Andra attiraljer som smartboards, wacomplattor o dyl

Jag instämmer i denna turordning!
Pingback: » Skrivtavla eller inte… Skolväskans blogg
http://www.binero.se Erik

Missa inte heller Anders Erenius bloggkommentar till denna artikel på http://andersereniustyckertill.blogspot.com/
Pingback: Internet om 10 år – Bo Dahlbom och Pär Ström | Tobias
Pingback: Noterat | Den digitala parkbänken
http://itmamman.se IT-mamman

Intressanta kommentarer till det här inlägget!

Jag instämmer i Joachim Thornströms prioriteringsordning och vill tillägga att det är viktigt att snabbt komma till steg nummer tre: en dator till varje elev.
Om varje elev snabbt kan komma igång med sitt arbete utan att behöva leta upp en fungerande dator som delas med andra (och som kanske är trasig eftersom ingen har ansvar för den) är mycket vunnet. Elever som snabbt kan komma åt information, som lär sig värdera och analysera och som kan vara kreativa med sådant som är viktigt i dagens och framtidens samhälle, blir engagerade elever.

Men för att nå dit måste lärarna hänga med i samhällsutvecklingen. I de 45 timmar lärarana arbetar i veckan ligger tid för att hålla sig uppdaterad. Man kan inte säga att man inte ha den tiden – då måste annat prioriteras bort. En svensklärare måste läsa skönlitteratur för att hålla sig uppdaterad. Han eller hon kan inte säga att tid inte finns. Likadant måste alla lärare skaffa sig koll på hur datorer används (Ja, jag är lärare själv).

Om vi börjar tänka på vad som är viktigt för eleverna, hur vi kan fånga dem och nå dem, kan de lära sig oändligt mycket. En dator är ett viktigt redskap i lärandet. Jag är rädd att vi pratar om mänskliga resurser som något heligt. Om det med det menas att man måste ha x antal lärare och ett fåtal datorer istället för något färre lärare och fler datorer, bara för att det ska vara så, blir jag fundersam. Säg att eleverna får mer gjort och lär sig mer om de har varsin dator – varför måste det senare alternativet vara så dåligt? För vem är skolan till för? Dessutom kan jag se att eleverna kan bli hjälpta av att ha varsin dator vid t.ex grupparbeten. Istället för att en sitter och skriver för hand på ett papper som alla inte kan komma åt att se, kan eleverna, om de har varsin dator, arbeta tillsammans med t.ex google docs på ett helt annat sätt. Det finns även andra fria webbtjänster där de kan se vad de andra skriver i realtid och själva kan vara med och förändra, lägga till och dra ifrån. Helt nya möjligheter som bör komma alla elever till del.

En interaktiv skrivtavla kanske inte är högsta prioritet eftersom många lärare använder den för att själva visa, utan att låta eleverna vara särskilt delaktiga. Men att som Fröken T och många andra, låta eleverna laborera på skrivtavlan, kan säkert vara utvecklande. Jag kommer särskilt att följa Öpedagogens arbete framöver när det gäller detta. Se http://opedagogen.blogspot.com
Pingback: » Estate Al contrario
http://kerstin-e-utvecklare.blogspot.com/ Kerstin e-utvecklare

Instämmer med Per S, jag ser möjligheter i undervisningen men även i näringslivet med interaktiva tavlor ( finns fler sorter än “ Smartboard”…)
Håller inte med om att de samlar damm i dagens klassrum – tvärtom är den en naturlig del av undervisningen tillsammans med dator och projektor. Mina anteckningar som görs grafer mm sparar jag ner och eleverna tar del av dessa digitalt. Interaktiva tavlor finns flertalet skolor som kommit långt med IT användandet med eleverna. Teknik som bjuder in till samverkan/samarbete är idag ett måste i skolan. Förmedlingspedagogik á la gamla skolan fungerar inte längre.
I Nacka satsar vi på en dator per elev i många skolor. Då faller förstås den interaktiva tavlan lite av sina pedagogiska fördelar.
http://www.e-utvecklarna.nacka.se/PA_GANG_smartboard.htm

Intressant av taktik av binero att “be om” åsikter till blogg i intressant fråga… finner att delar av mitt nätverk som jag nappat på kroken

Kerstin Lindfors
e-utvecklare/eDeveloper
NACKA KOMMUN
http://it-pedagogen.se Lotta

En intressant diskussion här ovan! För mig handlar det främst om hur vi skapar verklig pedagogisk utveckling. Och det måste vi göra utifrån praktiken och inte utifrån tekniken. Därför är reflektionstid, utbildning och krav på utveckling viktigare satsningar än inköp av speciell utrustning. Men om den tekniska utrustningen behövs för att realisera pedagogiska grundtankar, då tjänar den sitt syfte.
Om vi försöker ha målet i sikte: Att utbilda eleverna för sitt framtida yrkesliv och som samhällsmedborgare, då kan vi också skapa planen för hur vi ska nå det målet. Och på den vägen kommer det att behövas datorer, telefoner och annan “vardagsutrustning”, såväl som speciella pedagogiska hjälpmedel, som digitala whiteboards….
http://itchristina.pedagogbloggar.se/ Christina Sikström

Jag håller med om att alla lärare behöver en egen dator, alla våra elever likaså. Utbildning och reflektion också. Men att ha en lista över i vilken ordning som saker ska utföras är lite som att tala om att man som elev måste lära sig i allt i en specifik ordning inget annat är ok. Allt ser inte lika svartvit ut. Ingenstans är det samma färg och det är inte samma förutsättningar. Samma ingång är inte självklart överallt.
I vissa kommuner och skolor är det billigare att investera i en interaktiv skrivtavla än i en dator till varje elev. Vi har olika organisationer att ta hänsyn till i våra ekonomiska investeringar. Om man nu vill prata ekonomi.
En interaktiv skrivtavla kan inte jämföras med en pc-projektor. Dess funktioner är så vidare. Men vi kan inte tro eller förutsätta att våra lärare ska kunna använda dem till fulla direkt. Det krävs utbildning och framför allt erfarenhet och ett frekvent användande. Att interaktiva skrivtavlor inte finns i näringslivet i stor utsträckning är egentligen inte så relevant, det gör inte verktyget mindre användbart i skolan. Det finns många pedagogiska verktyg som används av skolan och som inte återfinns i näringslivet. Det gör de inte mindre pedagogiska för det.
Kan man få elevers vilja och motivation att lära så gratis som med hjälp av en interaktiv skrivtavla så är dess kostnad en väl värd investering. En interaktiv skrivtavla kan fånga en hel klass gemensamma kommunikativa lärande, det sociokulturella lärandet kommer fram, och det är det vi ofta vill komma åt men som är svårt. Men här kommer det av sig själv. Elevers intresse fångas och lärandet ökar.
Jag tror inte på listor att saker ska ske i en viss ordning. Visst är det bra i den bästa av alla världar. Men alla världar ser inte likadana ut. Förutsättningarna är olika i olika åldrar och olika klassrum. Man måste ta ställning från fall till fall och behov till behov. I vissa fall är en dator till varje elev det bästa att starta med och i vissa fall är det en interaktiv skrivtavla. Det är kvaliteten i lärandet vi vill nå, inte vilken teknisk pryl vi använder för att komma dit. Det måste kunna variera och vara olika efter behov.
http://ikt-pedagog.blogspot.com Jonas Hällebrand

Precis som Christer säger är det ett komplext spörsmål och som flera andra stämmer i ligger många investeringar och samlar damm i skolornas skåp. Varför gör dom det? Jo jag tror att det är för att dessa är påtvingade uppifrån. En idé som man kommer med från centralt håll utan förankring i verksamheten.
Att alla pedagoger skall ha en egen dator är något jag ser som så självklart att jag inte ens vill diskutera det eller argumentera. Verktyget kostar ca 300 SEK/månad och ger OTROLIGA tidsvinster se Johnssons tankar för en lista, http://johnssonstankar.blogspot.com/2009/05/stolt-men-inte-nojd.html
En chef i ett börsnoterat företag hade fått mindre än 30 minuter på sig att packa om han/hon missat en sådan effektivisering och med alla rätt. Men i kommunerna är det inga problem med att miljoner försvinner pga dåliga beslut…
Smartboardens (SB) vara eller inte vara måste precis som Joachim tar upp sättas i relation till kostnaden dels för inköp men även för utbildningen. Jag kan se SB som en lösning för läraren som i princip aldrig använt en dator. SB har en låg inskolningströskel eftersom den inte utmanar lärarens tidigare uppfattning om att lära via tavla och ja Fröken T har som vanligt rätt i att den är fantastisk till modellerande och då framför allt med de mindre barnen som inte har någon större abstraktionsförmågan. De kan “röra” vid de saker som man modellerar med på “tavlan”. Men då som en en gång kostnad om 2-3 år är den uttjänt och ersätts av annat. För alla andra pedagoger och för de som arbetar med de äldre barnen är det mycket viktigare med en dator per elev. Jag håller med Henrik Wideus fullständigt när han anger ordningen.
1. En bärbar dator till varje pedagog
2. En projektor och schyssta högtalare i varje klassrum
3. Bärbara datorer till eleverna (1:1 eller på annat sätt)
4. Andra attiraljer som smartboards, wacomplattor o dyl

Även om jag anser att rittavlan (Wacom) kommer före smartboarden för man slipper i så fall vända ryggen till eleverna.
Att vi i Sverige inte ger varje elev en egen dator ser jag som ett hån om länder som Portugal och Ecuador kan göra det varför kan inte rika Sverige göra det. Vi som var så långt framme i början av IT-vågen men som nu tappar riktningen och farten pga svaga och oinsatta politiker. Alla ni som vill få till en förändring i Sverige! Tag kontakt med din lokala politiker och förklara saken för honom eller henne och ta gärna med räkneexempel. Några kan du få på min blog, http://ikt-pedagog.blogspot.com men även argument till varför alla elever behöver en egen dator. Ett av de mest effektiva är det som IT-mamman tar upp. Det talas alltid om att de behövs fler lärare i skolan men jag tror inte att det alltid är bättre med en lärare till. Kostnaden för en elev extra i varje klass i en normal stor grundskola i Sverige räcker mer än väl för att ge alla elever en egen dator. Att vi sedan som Stig-Roland Rask skriver i sin sommartrilogi på bloggen, http://www.kks.se/templates/Blog/Blog.aspx?id=11872
kan göra stora vinster i effektivisering av användningen av skollokaler får se som en klar bonus.
Så Smartboarden kan var en bra investering men det är viktigare med en dator per pedagog, projektor och ljud samt en dator per elev. För skolan har gott om två saker. Tid och pengar men dåliga på att använda dem smart. Eller som de säger på Nya Zeeland. Don’t work harder, work smarter!
Skriver förresten om detta idag på http://ikt-pedagog.blogspot.com/2009/08/hur-kan-man-lata-bli-att-satsa.html
Pingback: Datacenter vi drömmer om på Binero Webbhotell | Binero - bäst på domännamn, vänligast på webbhotell
http://sunnor.pedagogbloggar.se Sune Nordström

Är jag ensam så gammal att bara jag har varit med om ITiS-tiden? I vår kommun fick ca 60% av våra pedagoger en egen dator! Förändrade det skolan? Svaret är väl tyvärr nej! ITiS hade också krav på att lärandet skulle organiseras ämnesövergripande och problembaserat och att pedagogerna skulle arbeta i arbetslag. Hur mycket av det är kvar? Hur många rektorer har ändrat hur de organiserar skolan? Ingen hos oss! Det är ändå nyckelfaktorer för hur stor nytta vi har av datorer i skolan. På BETT-show i år framkom att UK tänker satsa på att förse alla elever med en egen netbook men hade också identifierat vad som hindrar framgången nämligen skolans kultur. http://sunnor.pedagogbloggar.se/2009/01/18/comunita-incontro-bett-09/
Hur ändrar vi skolans kultur? Hur ändrar vi mötet med eleven i elevens lärprocess så att skolans organisation motsvarar nutidens tjänstesamhälle och lämnar industri/jordbrukssamhället kultur. Det är vad debatten borde handla om!
Pingback: » Interaktiv skrivtavla eller inte i skolan Den golfande IT-pedagogen
RJC

I mitt fall på min skola har en förändring skett gentemot IT de senaste åren. Det har medvetet satsats på interaktiva skrivtavlor, bärbara datorer och andra tekniska hjälpmedel. Nästa steg anser jag blir att utnyttja elevernas mobiltelefoner på något sätt. T.ex program som Neoreader eller som informationssamlare där man använda Bluetooth i all högre grad.

Jag håller med Bo Dahlbom att det vi gör i skolan bör spegla vad som används i arbetslivet vilket ovanstående gör. Däremot kommentarerna kring interaktiva skrivtavlor som onödiga kan jag inte håller med om. Att kunna förstärka stoffet med bild, ljud och rörliga bilder “hands on” vid tavlan ger positiva resultat anser jag. Framför allt tilltalar tekniken eleverna och därmed fokuseringen ökas. Har de kul och är intresserad så måste det ge resultat. Däremot är det dock viktigt att lärarna får ordentligt med utbildning för att kunna hantera tekniken till fullo så att den inte används som projektorduk. Tavlorna erbjuder mycket mer än så.

Också viktigt att poängtera att Smartboard är ett märke bland ett antal andra och tavlorna skiljer sig väsentligt i både användningsområden, licenser och tillhörande mjukvaror. Om det är en Activboard, Teamboard, Cleverboard, Starboard eller Smartboard (det finns flera) måste skolorna fördjupa sig på vad man kan göra med tavlorna och vad som följer med. I vårt fall blev det Activboard och vi är efter 5 år fortfarande väldigt nöjda. Ett blick mot övriga världen och vad som köps där kan hjälpa till vid valet. Tyvärr, i Sverige, heter allting Smartboard för att beskriva interaktiva skrivtavlor vilket är fel. Heter det Vespa eller scooter till exempel?

Hur som helst IT är en väsentlig del av samhället numera och det ska självklart representeras i skolan. Inte bara för att underlätta för lärarna men för att kunna möta eleverna i deras verklighet utanför skolan och vad de för det mesta redan kan.
Pingback: Att vara eller icke vara… « Interaktiv skrivtavla
Pingback: Interaktiva tavlor och aktiva elever – Thornström.se
Pingback: Skrivtavla eller inte… | Thornström.se

Bineros blogg om webbhotell, domäner och annat kul på nätet