Webbhotell Binero

I dag är det inte bara Sveriges Nationaldag utan även så att, Tetris, en av världens största spelsuccéer fyller 25.

Spelet skapades av Alexey Pajitnov och släpptes den 6:e juni 1984. Namnet kommer från grekiskans tetra och Pajitnov’s favoritsport tennis.

Tetris har genom åren dykt upp i en rad skepnader och finns förutom till i princip varenda spelkonsoll och operativsystem även till mobiltelefoner, mediaspelare, grafiska miniräknare och till och med som påskägg i oscilloskop!

Det har även uppmärksammats av konstnärer och av japanska TV-shower

Passa på att spela några omgångar på http://www.tetrisfriends.com/ några minuter mellan flaggviftandet.

Om det är något som Apple är bra på (förutom datorer, operativsystem, musikspelare, telefoner etc etc) så är det marknadsföring. Deras produkter och tjänster brukar både föregås och följas av en enorm hysteri och deras reklamfilmer är något i särklass.

En serie med reklamfilmer som Apple har kört rätt så länge heter Get a Mac. Det är två personer som gestaltar en PC respektive en Mac. Konceptet är roligt och fräckt, men knappast en originell idé.

September -96 publicerade tidningen MacAddict en artikel som jämförde en PC och en Mac, med två personer som gestaltade respektive dator. Även om det är mer än 10 år sedan så känns konceptet igen hos Apple idag.

Det roligaste med detta är ändå den lilla kommentaren om Mac-killens utseende i annonsen från -96. Personen han liknar har nämligen allierat sig med Microsoft och medverkar i deras reklamfilm (som, precis som Get a Mac, är tänkt att bli en följetong).

Valet av operativsystem är många gånger förknippat med väldigt starka känslor. Det finns människor som aldrig skulle kunna tänka sig att röra en Windows-dator (hej Jonathan), medan andra fnyser åt operativsystem som saknar ett grafiskt gränssnitt (hej Anders).

Men man kommer ibland till en punkt när man behöver omvärdera sin övertygelse.

Vi har under flera års tid använt operativsystemet FreeBSD för bl a webb-, databas- och e-postservrar hos oss. FreeBSD är ett snabbt, säkert och stabilt operativsystem som baseras på UNIX (det som Linux är en kopia av). Vi är, minst sagt, väldigt förtjusta i FreeBSD.

Vårt nya system och serverplattform bygger till stor del på virtualisering. FreeBSD fungerar (officiellt sett) inte med vår virtualiseringslösning. Åtminstone inte än. Även om vi har fått igång det så har det skapat vissa följdproblem. Många av de krascher vi har haft med våra FreeBSD-servrar den senaste tiden har berott på just detta.

Med det här som bakgrund har vi beslutat oss för att byta ut merparten av våra FreeBSD-servrar mot Linux-servrar. Ja, vi vet. Vi gråter inombords också.

Bytet kommer att ske nattetid, när trafiken mot våra servrar är som lägst, för minsta möjliga nedtid. Beroende på hur mycket utrymme det är man upptar så räknar vi med att bytet tar mellan 5 och 20 minuter per kund. Den nya servermiljö kommer givetvis att efterlikna tidigare miljö (vi kommer sätta upp länkar för vanliga binärer etc).

Det här är en rätt så stor process. Vi har tidigare utfört ett större antal tester och vi kommer givetvis att vara så varsamma som möjligt under hela bytet. På samma sätt har vi även testat att köra Linux-servrar, motsvarande våra FreeBSD-servrar, hos oss under en tid. Dessa servrar har haft en klart bättre tillgänglighet i vår virtuella servermiljö.

Vi har tecknat ett ordentligt serviceavtal med Red Hat, som blir vår officiella Linux-leverantör. Hela processen med bytet från FreeBSD till Linux beräknas ta ungefär en månad och vi kommer att gå ut med ytterligare information till samtliga berörda kunder.

På våra Linux-servrar kommer vi att köra Apache 2 (vi kör Apache 1 under FreeBSD) samtidigt som PHP kommer att köras i sk. CGI-läge. Det innebär bl a ökad säkerhet/spårbarhet, samt att tidigare problem med felaktiga rättigheter (t ex med Joomla) blir ett minne blott.

Nu är vi givetvis inga gröngölingar med Linux. Det är ett operativsystem som vi har använt ordentligt, både på klient- och serversidan, under ett flertal år. Dessutom är både FreeBSD och Linux förhållandevis lika varandra, vilket underlättar en hel del.

Men ändå. BSD är ju så mycket häftigare än Linux.

Uppdaterat: Den första server vi kommer byta operativsystem för är VonAnka. Då kommer vi även passa på och skrota dess otursförföljda namn.

Kan man få för mycket av det goda?

Att datorer bara blir mindre och snabbare känner vi nog alla till. På Binero har vi tidigare hyllat den lilla bärbara datorn Eee PC, men det är ändå inget mot pyttedatorn Space Cube.

På något sätt har dessa japaner lyckats kräma in en dator med en processor på 300 MHz, 64 MB RAM-minne och en flashbaserad (läs: enkelt utbytbar) hårddisk på 16 MB på ungefär 5 x 5 x 5 cm. Och det med ett riktigt operativsystem (Linux), in/utgångar för skärm, nätverk, mus och tangentbord. En dator som ryms i handen med andra ord.

Det här fick vår fantasi att skena en aning.

Våra servrar är monterade i sk. rack, dvs särskilda datorskåp. Ett rack är 42 U (units), med en total storlek på ca 2 m (höjd) x 1 m (djup) x 0,6 m (bredd). Servrarna vi har i racken varierar mellan 1 U och 5 U, så vi snittar på ungefär 20 servrar/rack (inklusive batteribackup/UPS, fläktar, switchar osv). Just nu har vi 6 st sådana här rack.

Tänk om vi skulle ersätta våra vanliga servrar med sådana här pyttedatorer, så att varje kund får en helt egen (liten) server? En snabb kalkyl (utan hänsyn till utrymme för kablar, switchar osv) visar att det går att få in ungefär 9 196 st små datorer i ett rack. Det blir nästan 60 000 servrar, vilket täcker alla våra kunder.

Men, och här kommer den stora glädjedödaren, hur mycket el behöver dessa datorer?

Varje pyttedator drar 5 W, vilket blir ungefär 46 kW/rack och 276 kW för 6 st rack. Att jämföras med att en vanlig server som drar ungefär 300-350 W, vilket är 6-7 kW/rack. Det vore helt enkelt ett energi- och miljömässigt självmord.

Så oavsett hur fräckt och roligt det här än är så får vi låta det vara en fantasi tills vidare. Om du vill fantisera mera om Space Cube så finns ytterligare bilder och info hos PC Pro.

Känner du dig osäker på Internet? Låter uttryck som surfa, brandvägg, e-post och domännamn som rena rama grekiskan? Ingen fara, vi har hittat en lösning åt dig.

Statistik, statistik, statistik. Finns det något trevligare än härliga loggfiler fulla med datamängder över olika tidsperioder? Det skulle i sådana fall möjligtvis vara fina grafer. Av en slump råkar vi sitta på ett rätt så stort antal sådana och jag tänkte dela med mig av några av dessa.

Först har vi en graf över vår trafikanvändning. Vi använder två olika nätverksleverantörer (Telia och Phonera), där trafiken går över den förbindelse som är kortast mellan oss och våra kunder (samt deras besökare/användare).

För detta använder använder vi en teknik som kallas för BGP. Med BGP fördelas även trafiken om automatiskt om förbindelsen från en leverantör slutar fungera.

Sen har vi en graf som visar antalet frågor mot våra namnservrar (med inspiration från nuvarande festival i Stockholm). Intervallen i den här grafen är frågor/sekund och våra vassa namnservrar levererar detta utan att svettas det minsta. Inte så pjåkigt va?

Nu sitter jag och funderar på om vi skulle kunna lägga ut några publika grafer, t ex på vår hemsida eller under vår driftinformation. Har ni några tankar om det? Finns det någon graf ni skulle vilja se?

Öppna källkodsprojekt hanteras vanligtvis av flera personer, som tillsammans arbetar med samma källkod (eller olika delar av den). Många gånger har man en central plats för källkoden, t ex en CVS, och uppdateringar (sk. commits) loggas i en historik.

Det här har Michael Ogawa tagit tillvara på. Med utgång från commit-historiken från några olika öppna källkodsprojekt så har han sammanställt videos som illustrerar dessa projekts utveckling. Här kan ni exempelvis se Apache:s födelse och utveckling.

Apache är den webbserver som vi kör på våra FreeBSD-servrar.

Det här är helt underbart. En kille vid namn Stefan Grothkopp har kodat ihop ett (inofficiellt) terminalgränssnitt mot Google. Skönheten finns att beskåda på goosh.org.

Gränssnittet är identiskt med en UNIX/Linux-terminal. Möjligheterna till anpassade sökningar är praktiskt taget obegränsade och det medföljer även en riktigt smidig manual. Hur nördigt är inte detta?

Idag är det systemadministratörernas dag, eller System Administrator Appreciation Day som det så vackert heter på engelska. Det är en dag om året som jolt-pimplande, serverpillande och systemknackande människor uppvaktas runt om i världen. Resten av årets 364 dagar är det fritt fram att skrika, härja och håna oss, men idag är det minsann vår dag.

Hur firar du detta? Själv firar jag det med att installera min första server på Aleborg. Hurra!

När vi härom veckan introducerade vårt nya DNS-system så passade vi även på att ersätta vår sekundära e-postserver. Den nuvarande e-postservern kör Exim, en riktigt trevlig MTA. Jag noterade att denna server fick rätt så mycket trafik, för att vara en sekundär e-postserver, så av ren nyfikenhet slängde jag ihop ett enkelt perlskript för att analysera och klassificera alla e-postmeddelanden. Här är det färggranna resultatet:

(Klicka på bilden för förstoring)

Som synes så är det DNSBL:en Spamhaus som står för flest antal blockeringar. Därefter är det vår Greylist som blockerar flest mail. Greylisting innebär att man temporärt blockerar e-postmeddelanden från avsändare som den inte känns igen. Om e-postmeddelandet är legitimt (inte är skräppost) så försöker den avsändande e-postservern att skicka meddelandet igen lite senare och då kommer det fram ordentligt.

Det intressanta med den här grafen är att av drygt 120 000 e-postmeddelanden, som temporärt blockeras av Greylist, så återskickas drygt 1 000 meddelanden. Resterande e-postmeddelanden kan alltså förmodas vara skräppost. Den här e-postservern har i snitt 360 000 inkommande e-postmeddelanden per dag, varav 99,995% är skräppost.

Att andelen skräppost är så pass stor kan enkelt förklaras med att alla våra primära e-postservrar fungerar som de ska. En normalt fungerande e-postserver skickar e-post till primära e-postservrar medan skräppost har en tendens att försöka ta sig in bakvägen, via sekundära e-postservrar.