Under torsdagkvällen svensk tid kom beskedet stora delar av IT-världen fruktat. FCC (Federal Communications Commission), den amerikanska motsvarigheten till svenska Post-och Telestyrelsen, röstade för ett slopande av de nätneutralitetsregler som infördes under President Obama. Med röstsiffrorna 3-2 vann den republikanska majoriteten. Men vad betyder egentligen detta?
Rent teroretiskt öppnas nu dörren för Internetleverantörer och mobiloperatörer att paketera sina abonnemang lite som de vill och de står dem relativt fritt att favorisera alternativt blockera vissa tjänster. Med andra ord kan de agera mer som kabel-tv-leverantörerna och ”stycka upp” sina paket och tvinga kunden att plocka ihop det som bäst passar dem. Exempelvis kan ett paket innehålla sociala medier medan ett annat fokuserar på streaming eller nätshopping. De kommer också tillåtas tillhandahålla speciella ”snabbspår” i sina nät för de innehållsleverantörer eller kunder som betalar extra – något som mötts av extremt hård kritik då det riskerar att stänga ute mindre och nya aktörer och därmed göra att de befintliga jättarna får ett ännu hårdare grepp om sina marknader.
Dessutom gör detta beslut också att flera typer av konsumentskydd skrotas, samtidigt som delstater förhindras att driva igenom lagar som strider mot FCC:s regler. De nya reglerna kräver bara att Internetleverantörer informerar sina kunder om att de gör något avvikande med deras webbtrafik. En annan stor förändring är att en hel del av FCC:s befogenheter för internetövervakning skiftas över till handelskommissionen FTC (Federal Trade Commission).
Debatten om nätneutraliteten har varit stenhård, inte minst under de senaste veckorna. Flera experter, jurister och aktivister menar att det här beslutet kommer att ge leverantörerna en ”gatekeeper”-roll för innehållet för Internet – något som helt och hållet strider mot grundprincipen om ett fritt Internet, på vilken också Obama-regeringens regler från 2015 bygger. De reglerna förbjöd exempelvis Internetleverantörer och telekombolag att blockera eller sänka hastigheten på webbplatser eller appar. De hindrade också leverantörer från att skapa speciella erbjudanden som skulle ge vissa webbplatser eller appar ”prioritet” över andra.
Ordförande för FCC är republikanen Ajit Pai, som tillsattes av Donald Trump i januari och då omgående meddelade att en avreglering av nätneutraliteten var en av hans främsta prioriteringar, eftersom han ville att ”den federala regeringen skulle sluta detaljstyra Internet”.
Flera av USA:s Internetleverantörer och telekombolag har dock redan sagt att de inte avser att blockera, sakta ner eller prioritera någon webbtrafik till följd av detta beslut från FCC. Hur det blir med den saken lär vi få anledning att återkomma till, då amerikanska Internetleverantörer tidigare hävdat att de gamla reglerna har kvävt innovation och hindrat investeringar i bredbandsnät.
Stora nätjättar som Netflix, Google och Facebook har däremot länge uttryckt stöd för strikta regler för nätneutralitet. Men allt eftersom de har vuxit i storlek har deras kritik varit mer dämpad och istället är det mindre konkurrenter som till exempel Etsy och Vimeo som varit mest högljudda och hävdat att start-ups och mindre aktörer har mest att förlora på ett Internet som möjliggör speciella avtal kring prioriterad trafik.
En tråkig dag i Internets historia, är en enkel sammanfattning. Och återigen visas hur viktigt det är att såväl regeringar som nätaktörer värnar om ett öppet Internet där samma spelregler gäller för alla. Vi lär få anledning att återkomma till den här frågan – friheten på nätet lär fortsätta vara under attack de kommande åren.