• Webmail
  • Panel
  • Webmail
  • Panel
  • Hem
  • Webbhotell
  • Cloud
  • Hemsida
  • Domän
  • Om oss
  • Support

USA röstade bort nätneutraliteten

fccUnder torsdagkvällen svensk tid kom beskedet stora delar av IT-världen fruktat. FCC (Federal Communications Commission), den amerikanska motsvarigheten till svenska Post-och Telestyrelsen, röstade för ett slopande av de nätneutralitetsregler som infördes under President Obama. Med röstsiffrorna 3-2 vann den republikanska majoriteten. Men vad betyder egentligen detta?

Rent teroretiskt öppnas nu dörren för Internetleverantörer och mobiloperatörer att paketera sina abonnemang lite som de vill och de står dem relativt fritt att favorisera alternativt blockera vissa tjänster. Med andra ord kan de agera mer som kabel-tv-leverantörerna och ”stycka upp” sina paket och tvinga kunden att plocka ihop det som bäst passar dem. Exempelvis kan ett paket innehålla sociala medier medan ett annat fokuserar på streaming eller nätshopping. De kommer också tillåtas tillhandahålla speciella ”snabbspår” i sina nät för de innehållsleverantörer eller kunder som betalar extra – något som mötts av extremt hård kritik då det riskerar att stänga ute mindre och nya aktörer och därmed göra att de befintliga jättarna får ett ännu hårdare grepp om sina marknader.

Dessutom gör detta beslut också att flera typer av konsumentskydd skrotas, samtidigt som delstater förhindras att driva igenom lagar som strider mot FCC:s regler. De nya reglerna kräver bara att Internetleverantörer informerar sina kunder om att de gör något avvikande med deras webbtrafik. En annan stor förändring är att en hel del av FCC:s befogenheter för internetövervakning skiftas över till handelskommissionen FTC (Federal Trade Commission).

Debatten om nätneutraliteten har varit stenhård, inte minst under de senaste veckorna. Flera experter, jurister och aktivister menar att det här beslutet kommer att ge leverantörerna en ”gatekeeper”-roll för innehållet för Internet – något som helt och hållet strider mot grundprincipen om ett fritt Internet, på vilken också Obama-regeringens regler från 2015 bygger. De reglerna förbjöd exempelvis Internetleverantörer och telekombolag att blockera eller sänka hastigheten på webbplatser eller appar. De hindrade också leverantörer från att skapa speciella erbjudanden som skulle ge vissa webbplatser eller appar ”prioritet” över andra.

Ordförande för FCC är republikanen Ajit Pai, som tillsattes av Donald Trump i januari och då omgående meddelade att en avreglering av nätneutraliteten var en av hans främsta prioriteringar, eftersom han ville att ”den federala regeringen skulle sluta detaljstyra Internet”.

Flera av USA:s Internetleverantörer och telekombolag har dock redan sagt att de inte avser att blockera, sakta ner eller prioritera någon webbtrafik till följd av detta beslut från FCC. Hur det blir med den saken lär vi få anledning att återkomma till, då amerikanska Internetleverantörer tidigare hävdat att de gamla reglerna har kvävt innovation och hindrat investeringar i bredbandsnät.

Stora nätjättar som Netflix, Google och Facebook har däremot länge uttryckt stöd för strikta regler för nätneutralitet. Men allt eftersom de har vuxit i storlek har deras kritik varit mer dämpad och istället är det mindre konkurrenter som till exempel Etsy och Vimeo som varit mest högljudda och hävdat att start-ups och mindre aktörer har mest att förlora på ett Internet som möjliggör speciella avtal kring prioriterad trafik.

En tråkig dag i Internets historia, är en enkel sammanfattning. Och återigen visas hur viktigt det är att såväl regeringar som nätaktörer värnar om ett öppet Internet där samma spelregler gäller för alla. Vi lär få anledning att återkomma till den här frågan – friheten på nätet lär fortsätta vara under attack de kommande åren.

 

 

Tweet

3 kommentarer | Postad av Daniel Åhlin | 14 december, 2017 | Internet, Juridik, webbtjänster

Förslag på tuffare EU-regler för e-handlare

eu e-handelEU har under flera år strävat efter att förenkla regler och bestämmelser för e-handlare som är verksamma i unionen. En av huvudpunkterna på EU:s agenda har varit att få bort så kallad geoblockering av kunder och att alla onlinebutiker ska vara öppna för alla medborgare i alla medlemsländer.

Nu har Europaparlamentet, EU-rådet och EU-kommissionen presenterat ett gemensamt förslag på hur de vill lösa frågan kring EU-gemensamma e-handelsregler. Det visade sig utmynna i en något märklig kompromiss. E-handlare åläggs att sälja till medborgare i alla medlemsländer, men de har inte skyldighet att leverera hem till dörren till alla länder. Det sistnämnda är också det som e-handlare och branschorganisationer varit mest kritiska mot, och nu slipper man alltså leveranskrav och kan i stället hänvisa till uthämtning i butik eller lager, vilken inte ens behöver vara belägen i samma land som beställaren. En svensk e-handlare kan med andra ord ta emot en beställning från en kund i Italien men hänvisa till uthämtning i Sverige.

Principfrågan i att inte stänga ute kunder från andra länder kan dock ställa till det på andra sätt. Bland annat kan många e-handlare tvingas till anpassningar av sina webbplatser och kravet på att e-handlare i EU ska erbjuda gemensamma betalsätt kan bli antingen ogenomförbart eller osäkert för aktörer som bara erbjuder köp mot faktura, eller är knuten till betaltjänster som är specifika för det land man är verksam i.

Det nya förslaget är tänkt att omfatta även försäljning av tjänster, exempelvis ska det gå att köpa biljetter direkt från ursprungssajten utan mellanhänder. Vissa branscher har dock fått undantag, eller inte gått att få in under lagstiftningens paraply. Till exempel är stora idrottsevenamang, främst inom fotbollen, hårt knutna till olika rättighetsavtal för biljettfördelning och liknande som i princip omöjliggör en öppen marknad. Inte heller tycks förslaget omfatta streamingjättar som Netflix, som därmed kan fortsätta ha olika utbud i olika länder.

Om förslaget antas träder det i kraft i oktober 2018.

Tweet

1 kommentar | Postad av Daniel Åhlin | 5 december, 2017 | E-handel, Juridik

Friheten på nätet under stark attack

Friheten på nätet är hotadFriheten på nätet har sjunkit för sjunde året i följd, och den här gången har en hel del förändrats markant. Det visar Freedom on the Internet report 2017, som nyligen släpptes av Freedom House i samarbete med Internet Society (ISOC). Några av huvudproblemen som pekas ut i rapporten är manipulering av demokratiska processer genom sociala medier, begränsningar av VPN-tjänster, attacker mot nätanvändare och journalister och avstängning av mobila anslutningar.

Rapporten, som undersöker internetfriheten i 65 länder (vilka utgör 87 procent av alla internetanvändare), visar att friheten på nätet sjunkit i 32 av länderna sedan juni 2016, och de mest anmärkningsvärda nedgångarna observeras i Ukraina, Egypten och Turkiet. Trettio länder uppges ha organiserat kraftfulla propagandaorgan av så kallade ”online opinion shapers”, och rapporten menar att olika typer av projekt för falsk information påverkade val i minst 17 länder under det gångna året. Rapporten finner också att internetfriheter ofta är under extra hög press under val.

Utöver regeringars ökade ansträngningar att försöka styra dialogen på nätet, har också begränsningar av tillgången genom att stänga av hela nät eller blockera specifika plattformar och tjänster ökat. 19 av länderna i rapporten hade upplevt minst en avstängning eller blockering i någon form under det senaste året.

Dessutom var själva tillgången till Internet också begränsad i minst 14 länder, nästan alltid som ett led i att försöka hindra åtkomsten till viss typ av information. Till exempel blockerade Ukraina tjänster i Ryssland efter en informationskampanj av ryska agenter, vilket dessvärre blockerade både vanliga sociala nätverk och sökmotorer som brukar användas i Ukraina.

I Filippinerna och Turkiet har regeringarna, enligt rapporten, i stor skala använt så kallad ”astroturfing”, som enklast beskrivs som fejkade gräsrotsrörelser, för att förstärka intrycket av ett starkt folkligt stöd för sin politik.

Rapporten lyfter också fram en ökning av attacker på integriteten och pressfriheten på nätet, inklusive hur minst sex länder antagit lagar som ger myndigheter rätt att använda bakdörrar för att knäcka kryptering. Länderna det handlar om är Kina, Ryssland, Ungern, Thailand, Vietnam och Storbritannien. Kina står dessutom också för tredje året i rad kvar på den inte särskilt smickrande tronen som världens värsta internetfrihetsmissbrukare, tätt följt av Syrien och Etiopien.

Tweet

Inga kommentarer | Postad av Daniel Åhlin | 28 november, 2017 | Internet, Juridik, Säkerhet

Så var Internetdagarna 2017

Internetdagarna

Den här veckan inleddes med en av årets höjdpunkter för alla nätentusiaster (och, skulle det visa sig, även alla mer skeptiskt inställda). Under måndagen och tisdagen flockade nämligen tusentals deltagare till Waterfront Building i Stockholm för årets upplaga av Internetdagarna. Binero-bloggen var givetvis på plats för att lyssna på de många intressanta talarspåren och debatterna. Av förklarliga skäl får ni en komprimerad sammanfattning av allt vi deltog på, och eftersom vi inte vill att det här ska förvandlas till en lång och trälig bok kan vi förstås inte ta med allt. Vi la i alla fall givetvis lite extra uppmärksamhet på sidokonferensen Nordic Domain Days, där en hel del intressant som berör oss och våra kunder togs upp.

Läs mer: Så var Internetdagarna 2017

Tweet

Inga kommentarer | Postad av Daniel Åhlin | 22 november, 2017 | Binero, Event, Internet, Juridik, Konferenser

Polisen ska få spana med hjälp av trojaner

polis övervakningEnligt en utredning som i veckan lämnades in till regeringen, ska svensk polis få möjlighet att i hemlighet övervaka och avläsa data från krypterad kommunikation. För att detta överhuvudtaget ska vara möjligt att genomföra, ska polisen även kunna använda sig av malware och trojaner i misstänktas enheter.

Det av förståeliga skäl kontroversiella förslaget, som bland annat mött motstånd bland många it-företag, motiveras med att merparten av all digital kommunikation idag sker krypterat – utredningen menar att andelen krypterad internettrafik ligger på över 90 procent. Det är främst för att komma åt potentiella terrorister och organiserad kriminalitet som polisen vill använda sig av kraftfullare verktyg.

– Det har skett en kraftig ökning av kryptering, en markant ökning på bara några år, dessutom är anonymiseringstjänster lätta att komma åt och därför är vår slutsats att det finns ett starkt behov av hemlig dataavläsning, sa regeringens utredare, lagman Petra Lundh under presskonferensen när utredningen offentliggjordes.

Bland annat hoppas man att lagen ska göra det möjligt att övervaka även de många olika typer av anonymiseringstjänster som kriminella i allt högre grad använder sig av för att undgå polisen.

– Man kan börja ett samtal via telefon, men sedan gå över till Whatsapp. Då har de brottsbekämpande myndigheterna ingen möjlighet att följa det här, säger Petra Lundh.

Både regeringen och polisen betonar att det inte handlar om någon massavlyssning utan att exempelvis planterade trojaner endast får användas vid riktad övervakning mot brottslighet som kan ge minst två års fängelse. Utöver terrorbrott kan det handla om smuggling av stora mängder narkotika eller vapen.Polisen ska inte få använda metoden mot verksamheter där det gäller tystnadsplikt – som medieredaktioner och advokatverksamheter. Lagen kommer inte heller att vara tvingande gentemot internetoperatörer, de kan alltså välja att inte hjälpa polisen men ska ”belönas” om de gör det.

– För operatörerna ska det vara en möjlighet, men inte en skyldighet, att medverka. Detta har de brottsbekämpande myndigheterna invänt mot, då de inte ha goda erfarenheter av frivillighet i det avseendet, säger Petra Lundh.

Utredningen föreslår att lagen träder i kraft i januari 2019, men först ska den förstås ut på den sedvanliga remissrundan. Nämnas bör att liknande lagstiftning redan finns på plats i våra nordiska grannar.

 

Tweet

Inga kommentarer | Postad av Daniel Åhlin | 17 november, 2017 | Internet, Juridik, Säkerhet

  1. 1
  2. 2
  3. 3
  4. 4
  5. 5
  6. 6
  7. 7
  8. 8
  9. 9
  10. 10

Binero Everywhere

              

Search

Populära inlägg

  • Lavin av GDPR-anmälningar – streamingjättar riskerar miljardböter posted on februari 5, 2019
  • Varning för kraftig våg av domänkapningar posted on januari 30, 2019
  • EU:s nya digitala upphovsrätt skjuts upp igen posted on januari 22, 2019
  • GDPR utmaning för Google – döms att betala dryga böter posted on januari 25, 2019
  • DNS Flag Day – det här innebär det posted on februari 1, 2019

Etiketter

.eu .SE .se domän Affiliate Apple bilder Binero Blogg Chrome Ddos Domännamn Drift e-handel E-post Facebook Framtiden Förbättring gdpr Google Internet Intervju it-säkerhet Joomla Kontoret Linux Marknadsföring Medarbetare Microsoft Plugin plugins Roligt SEO sociala media Sociala Medier Spam Support Säkerhet sökresultat Tips twitter Tävling Uppgradering Video Webbhotell Wordpress
Twitter
Твиты от @Binero
Facebook
Därför är dina data säkrast i molnet | Binero.Cloud

Lokal lagring kan ställa till det rejält …

3 likes, 0 kommentarer ⋅ 18 timmar sedan

Reco

Binero

Leverantörer & partners

Kontakt

Telefon: 0771-24 08 00
Fax: 08-514 80 140
E-mail: support@binero.se
Org. nummer: 556689-0397

Binero AB

Lindhagensgatan 126
112 51 Stockholm Sweden

Copyright © 2001-2016 Binero AB. Alla priser är inkl. moms om inget annat skrivs. Om cookies. ICANN Registrant Rights and Responsibilities.