• Webmail
  • Panel
  • Webmail
  • Panel
  • Hem
  • Webbhotell
  • Cloud
  • Hemsida
  • Domän
  • Om oss
  • Support

POPMAP – inkommande e-post som aldrig förr

På Binero tar vi säkerhet på stort allvar.

Vi har ett konstant arbete med att se till att vi ligger i framkant av branschen för att kunna undvika att våra kunders data på något sätt kan gå att komma åt för utomstående attacker. Detta innebär allting från att hålla koll på nya lösningar som är mer vattentäta än tidigare, men även att skapa våra egna. Därför kan vi idag stolt presentera vårt nya protokoll för inkommande e-post: POPMAP.

Tidigare har du hos Binero kunnat välja att antingen hämta din e-post med protokollet POP (Post Office Protocol) eller IMAP (Internet Message Access Protocol). POP laddar ner dina e-postmeddelanden från e-postservern och raderar dem sedan därifrån så att dina meddelanden endast finns lokalt på din klient. Detta kan vara en fördel om du är mån om att din e-post endast ska finnas på en maskin du administrerar, men det kan vara ett problem med att få ner all din e-post till fler av dina klienter. Där kan IMAP vara att föredra, som istället för att ladda ner mail från servern är i sync med den – vilket tillåter dig att enkelt kunna läsa och skicka e-post på både din mobil, din laptop och din stationära dator utan att någonting går förlorat.

Nu kan du alltså få det bästa av två världar genom att använda det nya protokollet POPMAP, exklusivt hos Binero! Vad POPMAP alltså gör är att den, likt POP, laddar ner all din e-post till dina anslutna klienter och sedan raderar dem från servern. När e-posten sedan är helt borta från servern slår IMAP-delen till och synkar upp dem igen. Detta körs löpande upp och ner, fram och tillbaka, vilket innebär att en eventuell cybertjuv som försöker läsa din e-post möjligtvis inte kan lyckas då varken denne, du själv eller vi på Binero någonsin vet exakt vart din e-post befinner sig. Den är alltid på resande fot!

Klicka här för att läsa mer om hur du använder POPMAP!

Tweet

1 kommentar | Postad av David Grundström | 1 april, 2016 | Binero, Roligt, Övrigt

E-postmeddelandet då och nu

QWERTYUIOP! Ungefär så såg det första e-postmeddelandet ut när det skickades 1971 via programmet SNDMSG över ARPANET – föregångaren till det vi idag kallar internet. Avsändaren av e-postmeddelandet, och skaparen av programmet, var Ray Tomlinson.

Det var inte det första elektroniska meddelandet per se, men vad som gjorde SNDMSG så extraordinärt var att det gick att skicka mellan olika datorer uppkopplade mot samma nätverk, istället för att endast lämna ett meddelande på en och samma dator. Detta genom att att ange mottagarens användarnamn, följt av ett @ och värdnamnet på den mottagande maskinen.

Det tog såklart ett tag innan elektroniska meddelanden fick en riktig spridning, men det går inte att neka vikten av SNDMSG och Tomlinsons påverkan på hur vi kommunicerar idag. För det finns nästan inte en viktigare kommunikationsväg än e-post i vårt moderna samhälle. Det skickas över 200 miljarder e-postmeddelanden varje dag och finns mer än 4 miljarder e-postkonton registrerade. Det krävs när du skapar ett Facebook-konto, när du söker jobb på de flesta arbetsplatser och när du till exempel ska registrera ett domännamn hos Binero.

I förrgår, lördagen den 5 Mars, gick denne Internetlegend bort i en hjärtattack och lämnar bakom sig ett enormt arv som det till denna dag fortsätter byggas på. Allt från dagens standard med POP3/IMAP4 till det mer komplexa Exchange ser till att vi blixtsnabbt kan kommunicera, bifoga och vidarebefordra meddelanden av stor vikt eller för lättsam underhållning.

Ett arv att vara stolt över med andra ord.
Tack för e-postmeddelandet och vila i frid, Ray Tomlinson.

Tweet

1 kommentar | Postad av David Grundström | 7 mars, 2016 | Binero, E-post, Internet, Övrigt

Grattis Wikipedia, 15 år!

15 januari 2001 är det officiella födelsedatumet för Wikipedia. På bara fyra dagar hade man kommit på namnet, man hade sedan registrerat domännamn och påbörjat arbetet. Sedan dess har Wikipedia vuxit explosionsartat och den engelska versionen har nu över fem miljoner artiklar medan svenska versionen kan stoltsera med över två miljoner artiklar. Ur denna skattkammare med information har vi plockat fram tio artiklar som på något sätt relaterar till IT och som vi tycker är spännande, intressanta eller bara absurda.

Lenna – Hur den svenska Lena Söderberg fick bli modell för en av de vanligaste standardtestbilderna. Standardtestbilder används för att kunna jämföra olika bildbehandlingsprogram genom att utgå från samma bildkälla. Vi vill också passa på att tipsa om bildformatet LenPEG.

Michael Larson – Larson medverkade 1985 i tävlingsprogrammet ”Press your luck” och gick därifrån 110 237 dollar rikare men med fuskanklagelser.

MissingnoMissingNo. – En Pokémon som har ett annorlunda ursprung och därför inte är helt officiell.

Max Headroom broadcast signal intrusion – Att webbplatser hackas och får sitt innehåll utbytt är tyvärr inte helt ovanligt. Något som sker mer sällan är att TV-sändningar kapas och får nytt innehåll. 1987 drabbade det två amerikanska TV-kanaler och vem som låg bakom det hela är fortfarande okänt.

Penn & Teller’s Smoke and Mirrors – 1995 planerade man att släppa ett spel skapat av magikerna och komikerna Penn & Teller. Spelet består av flera små minispel och då Penn & Teller fått bestämma är allt inte vad det ser ut att vara.

John Titor – En tidsresenär från 2036. Under 2000 och 2001 passade han på att via Usenet varna för amerikanskt inbördeskrig medan han väntade på att få tillgång till en IBM 5100 som han skulle ta med hem.

Piet_ProgramEsoteric programming language – All programmering är vacker, men en del språk är vackrare än andra. Esoteriska programmeringsspråk fokuserar på skönhet, inte funktionalitet. Bilden till höger visar ett script i programmeringsspråket Pict.

Project Cybersyn – Ett projekt för att med neutrala nätverk och automatiserad beslutsfattning hantera en nationell ekonomi. Onekligen ett spännande projekt, men Chile på början av 1970-talet kanske inte var rätta tiden och platsen för ett sådant system.

USB dead drop – Att man vill fildela betyder inte att man behöver sitta hemma vid datorn.

Don’t buy this – En speltillverkare valde att släppa de fem absolut sämsta spel de blivit erbjudna i ett paket. För att ytterligare avråda personer från att köpa spelen valde man att släppa upphovsrätten så att de blev fria att kopiera istället.

 

Hoppas att ni uppskattade dessa Wikipedia skatter lika mycket som vi och grattis igen till Wikipedia, 15 år! 🙂

Tweet

1 kommentar | Postad av Jörgen Nilsson | 15 januari, 2016 | Google, Internet, Webbhotell, Övrigt

Programkod i film och TV-serier

Om du är en äkta nörd reagerar du direkt om du ser programkod skymta förbi när du ser en film eller TV-serie. Vad står det i koden? Går den att köra? Och hur mycket tid har skaparna lagt ner på koden? I vissa fall har någon bara kopierat programkod som ser avancerad ut men ibland lyckas skaparna imponera. Vi går här igenom åtta olika filmer och TV-serier där programkod skymtat förbi.

 

Jurassic Park (1993)

code-jurassic-park

Den här listan kan förstås inte bli komplett utan Jurassic Park. Att bara anställa en enda person för att sköta hela parkens IT-miljö var kanske inte helt lyckat. När det dessutom är Dennis Nedry vid tangenterna går det riktigt illa. I scenen där han startar upp programmet som deaktiverar säkerhetssystemen medan han själv stjäl dinousarieägg kan man se fyra programfönster med kod. Två av dessa visar kod för att hantera pict-filer, ett bildformat för Mac. Denna kod avslutas med ”delete DerezPict.tmp rez.out”. Till vänster ser vi Delphikod. I rutan till höger hittar vi koden till ett versionhanteringssystem. Enligt koden krävs kommentarer innan man skickar upp ändringar i sin kod. Om Nedry kan versionshantera ska du väl inte vara sämre? Här kan du läsa om hur du kommer igång med Git hos oss.

Independence Day  (1996)

code-independence-day

Här ser vi viruskoden som Jeff Goldblums karaktär laddar upp till moderskeppet. Koden verkar inte tillhöra något välkänt programmeringsspråk men man kan väl utgå från att utomjordingarna kommit en bit längre i utvecklingen. Det har diskuterats hur Goldblums karaktär kunde skriva ett virus anpassat för utomjordingarnas datorsystem och få sin Macintosh att kommunicera med moderskeppets dator. Några ledtrådar får man i filmen; ett rymdskepp som kraschade 1947 har använts för att lära sig mer om utomjordingarnas teknik. Dessutom har utomjordingarna använt våra satelliter för att samordna sin attack. En gissning skulle vara att tekniken från det kraschade rymdskeppet bidragit till vår egen tekniska utveckling som då blivit likartad utomjordingarnas. Teorin att Steve Jobs använt utomjordisk teknik förklarar alltså en hel del.

Unthinkable (2010)

code-unthinkable

I thrillern Unthinkable med Samuel L. Jackson i en av huvudrollerna hotar en man att spränga atombomber i USA. Filmen är kontroversiell då mannen, som fångats av FBI, utsätts för tortyr i ett försök att få honom att avslöja var bomberna är placerade.

I den förlängda versionen av filmen finns ett nytt slut, där FBI-agenter lokaliserat den tredje atombomben och försöker desarmera den. FBI-agenten klipper med flinka fingrar av den vita kabel, kopplar sedan in sin laptop och… Tja, på bilden ser du vad som händer härnäst. Om han med denna åtgärd lyckas desarmera bomben eller inte tänker vi inte avslöja.

Ex Machina (2015)

code-ex-machinaI denna brittiska science fiction får en programmerare från det fiktiva sökmotorföretaget Bluebook träffa en humanoid för att se om hon klarar Turingtestet. I en scen får man se honom skriva programkod. Programmeringsspråket som används är Python och för en gångs skull är det ett körbart program. Resultatet av koden är ”ISBN = 9780199226559”. Detta är ISBN-koden för boken ”Embodiment and the inner life” av Murray Shanahan, professor i kognitiv robotteknik. Riktigt fint påskägg!

Doctor Who, The Bells of Saint John (2013)

code-dr-whoÄven i TV-serier kan kod skymta förbi. I det här fallet är det ett Doctor Who-avsnitt där människors själar kidnappas då de ansluter till ett trådlöst nätverk. Sensmoralen är självklar, anslut inte till nätverk du inte känner till! Den kod som då och då skymtar förbi verkar vara ganska slumpmässig, men en sak fångade vår uppmärksamhet. IP-numret 193.163.1.133 dyker upp med jämna mellanrum. IP-numret som tillhör ett danskt företag verkar användas som server för att ta emot själarna.

Dilbert, Y2K (1999)

code-dilbertHär har vi en riktig klassiker. Dilbert är mest känd som seriestripp men fanns också som en animerad serie. I detta avsnitt avhandlades ett då högst aktuellt problem, nämligen millenniebuggen. Program som lagrade årtal med 2 siffror riskerade att tolka 00 som 1900 istället för 2000, med oanade konsekvenser. Den oerfarne Asok hävdar att det som visas är COBOL som han läst om på historielektionerna men där har han fel, koden är snarare C++. I den kod man ser skymta förbi hanteras längden på plantor på ett ganska bisarrt sätt och flera olika namn dyker upp. Bland annat Mark Schiebs som var en av de som arbetade med den animerade serien.

CSI Cyber, Crowd Sourced (2015)

code-csi-cyber-105CSI fick snabbt två spinoffs; CSI Miami och CSI NY. 2015 blev det dags att erövra cyberrymden med spinoffen CSI Cyber. I det femte avsnittet jagar de en man som är besatt av att avslöja sin version av sanningen och att spränga bomber. Den koden mannen använder verkar vara en blandning av vanlig HTML-kod och bashkod. Polisen stängs enkelt ute från att ändra i koden med en liten if-sats. I denna TV-serie kan man se flera exempel på kod, men det gäller alltså att inte ha allt för höga krav på realismen.

The Big Bang Theory, The Bus Pants Utilization (2011)

code-the-big-bang-theoryI det tolvte avsnittet i säsong fyra bestämmer sig killarna för att bygga en app för att beräkna matematiska ekvationer. Sheldon blir snabbt utkastad från projektet då han vägrar samarbeta. På en whiteboard kan man se delar av deras kod till appen. Den verkar vara skriven i Objective-C och anpassad för iOS. Här kan man misstänka att koden skapats speciellt för programmet.

 

Om du är intresserad av att läsa mer om programkod i filmer och TV-serier rekommenderar vi ”Source Code in TV and Films” som varit vår inspiration och där du hittar många fler exempel.

 

Tweet

Inga kommentarer | Postad av Emma Lindholm | 9 oktober, 2015 | Internet, Mac, Programmering, Roligt, Övrigt

Neste Oil bryter löftet – vill stänga Greenpeace-sajt Nestespoilreturns.com

När Greenpeace gjorde om sin sajt Nestespoilreturns.com så att det tydligt framgick att det var fråga om en parodi (vilket vi skrivit om här), lovade Neste Oils chefsjurist i finsk IT-press att man inte skulle fortsätta försöka få sidan stängd. Anledningen var att  den nu inte längre kunde misstas för att komma från Neste Oil.

Detta har visat sig inte stämma. Via WIPO (World Intellectual Property Organisation) driver det finska statliga bolaget Neste Oil ett utvidgat fall som även omfattar den nya sidan Nestespoilreturns. Trots att man lovat att inte göra det.

Läs mer: Neste Oil bryter löftet – vill stänga Greenpeace-sajt Nestespoilreturns.com

Tweet

Inga kommentarer | Postad av Christer | 3 juli, 2012 | Binero, Internet, Juridik, Nyheter, Övrigt

  1. 1
  2. 2
  3. 3
  4. 4
  5. 5
  6. 6
  7. 7
  8. 8
  9. 9
  10. 10
  11. 11
  12. 12
  13. 13
  14. 14

Binero Everywhere

              

Search

Populära inlägg

  • Lavin av GDPR-anmälningar – streamingjättar riskerar miljardböter posted on februari 5, 2019
  • Varning för kraftig våg av domänkapningar posted on januari 30, 2019
  • GDPR utmaning för Google – döms att betala dryga böter posted on januari 25, 2019
  • Binero hejar på Sara Hector! posted on februari 12, 2019
  • DNS Flag Day – det här innebär det posted on februari 1, 2019

Etiketter

.eu .SE .se domän Affiliate Apple bilder Binero Blogg Chrome Ddos Domännamn Drift e-handel E-post Facebook Framtiden Förbättring gdpr Google Internet Intervju it-säkerhet Joomla Kontoret Linux Marknadsföring Medarbetare Microsoft Plugin plugins Roligt SEO sociala media Sociala Medier Spam Support Säkerhet sökresultat Tips twitter Tävling Uppgradering Video Webbhotell Wordpress
Twitter
Твиты от @Binero
Facebook
Miljön i fokus på DI:s konferens om datacenter | Binero.Cloud

Positivt att många svenska datacenteraktörer tar klimatfrågan på allvar!

7 likes, 0 kommentarer ⋅ 19 timmar sedan

Reco

Binero

Leverantörer & partners

Kontakt

Telefon: 0771-24 08 00
Fax: 08-514 80 140
E-mail: support@binero.se
Org. nummer: 556689-0397

Binero AB

Lindhagensgatan 126
112 51 Stockholm Sweden

Copyright © 2001-2016 Binero AB. Alla priser är inkl. moms om inget annat skrivs. Om cookies. ICANN Registrant Rights and Responsibilities.