Bloggen har tidigare berättat om Binero Groups stora molnsatsning Binero.Cloud – det helsvenska alternativet till de globala molnjättarna. I dag, torsdag klockan 14, rullades Binero.Cloud ut i skarpt läge. På den helt nya webbplatsen är det nu öppet för beställning – och fram till 31 december testar du dessutom Binero.Cloud helt gratis!
Binero.Cloud är baserat på OpenStack som är världens största plattform för öppen molninfrastruktur. Tjänsten har dedikerad svensk support och levereras från Binero Groups svenska datacenter – med bas i vårt helt nybyggda datacenter norr om Stockholm, som är ett av världens allra miljövänligaste datacenter. Alla data lagras bara i Sverige, vilket betyder att du slipper oroa dig för amerikanska lagstiftningar som Cloud Act.
Sedan i somras har hundratals betatestare kört och utvärderat Binero.Cloud – något som givetvis varit ovärderligt för oss. Under tiden har vi själva testat och jämfört Binero.Clouds prestanda med både andra svenska molnleverantörer och med internationella konkurrenter som Amazon Web Services. På i princip alla väsentliga områden var vi lika bra eller bättre än AWS mest högpresterande servrar – som i sin tur var bättre än de övriga konkurrenterna vi testade mot. Det kanske mest intressanta och givande testet är att bara göra uppslag i en databas, för att simulera faktisk webbsidetrafik – och där presterade Binero.Cloud klart bäst av alla!
Vi är på alla sätt övertygade om att vi skapat en molntjänst i yppersta världsklass – och vi tror att du kommer att instämma. Besök Binero.Cloud nu och testa själv! (Och missa inte att läsa vår cloud-blogg med mycket nyttiga fakta och tips om molnet).
Vi har knappt hunnit komma igång med HTTP/2, som introducerades i mitten av 2015 – och som enligt W3Techs statistik för november 2018 stöds av 31,4 procent av världens 10 miljoner mest besökta webbplatser. Men redan nu börjar bli dags för efterföljaren HTTP/3, det meddelar Internet Engineering Task Force (IETF).
När HTTP/2 blev en officiell protokollstandard var det en vidareutveckling av Googles SPDY-teknik, och även den kommande tredje versionen har sina rötter hos sökjätten. Det handlar om Googles experimentprotokoll HTTP-over-QUIC (Quick UDP Internet Connections), en omskrivning av HTTP-protokollet som använder Googles QUIC istället för TCP (Transmission Control Protocol) som basteknik.
Google har en längre tid lyft fram QUIC som en överlägsen teknik, eftersom den kombinerar HTTP/2, TCP, UDP och TLS (för kryptering), och mycket mer. Tester har också visat att QUIC är både snabbare och säkrare än andra tekniker på grund av dess krypterade standardinstallation (nuvarande HTTP-over-QUIC-protokollutkast använder det nyligen släppta TLS 1.3-protokollet).
QUIC föreslogs ursprungligen som utkast till standard vid IETF 2015, och HTTP-over-QUIC, föreslogs ett år senare, i juli 2016.Sedan dess har stöd för HTTP-over-QUIC lagts till i Chrome (som standard) och Opera (som opt-in) samt på LiteSpeeds webbservrar. Under en lång tid stödde endast Googles servrar HTTP-over-QUIC-anslutningar, men i år började även Facebook anta den nya tekniken. Av ovan nämnda statistik från W3Techs stöds QUIC av endast 1,2 procent av de 10 miljoner mest besökta webbplatserna.
Men i slutet av oktober lämnade Mark Nottingham, ordförande i IETF HTTP and QUIC Working Group in en en officiell begäran om att byta namn på HTTP-over-QUIC och helt enkelt kalla protokollet för HTTP/3, och samtidigt överföra arbetet från QUIC Working Group till HTTP Working Grupp. Efter en tids diskussion godkändes Nottinghams förslag av övroga IETF-medlemmar, och HTTP-over-QUIC blir nu alltså nästa stora iteration av HTTP-protokollet – den teknik som ligger till grund för dagens världsomspännande nät.
Black Friday is coming … igen
Vid det här laget har din mailkorg förstås redan gett upp och lagt sig raklång på marken inför den veritabla störtflod av erbjudanden som forsat in. På Postnord har personalen antingen grävt ner sig i skyttegravar eller kavlat upp alla ärmar som går att kavla upp och laddat upp med årsransoner av det starkaste kaffe som går att uppbåda. Marknadsavdelningar runtom i hela Sverige har försökt överträffa sig själva med putslustig copywriting och spektakulära erbjudanden.
På Binero tänker vi åtminstone inte krångla till det hela – du ska veta vad du får hos oss. Därför kör vi helt enkelt på samma upplägg som förra året och erbjuder dig halva priset på ALLT i vår butik! Eller vänta … vi gör det lite roligare ändå – på våra webbhotellspaket får du 75 procent rabatt! Och eftersom det är Cyber Monday på måndag är det väl lika bra att vi rullar på ända fram tills dess! Så, vårt erbjudande gäller från kl. 00:01 på fredag 23 november till kl. 23:59 på måndag 26 november – med andra ord en enda lång härlig Binero Weekend! Läs mer om vårt erbjudande och beställ här!
En kortfattad historik om en svart fredag
I dessa tider känns det som om Black Friday alltid funnits här och alltid varit en väsentlig del av alla företags årsplanering. Men faktum är att det är ett relativt nytt fenomen här i Sverige. Det var först under åren 2013-2014 som det började ta lite fart här, då vissa svenska butiker och e-handlare införde specialerbjudanden under Black Friday-flagg. I USA har den svarta fredagen däremot länge varit en viktig dag för miljontals shoppingsugna. Även om det är lite svårt att nysta i historien bakom dagen (det finns många fruktansvärda exempel på vad Black Friday också syftat på genom tiderna) så myntades uttrycket för shoppingdagen redan på 60-talet. Dagen är helt sonika den fredag som infaller efter den i USA mycket stora högtidsdagen Thanksgiving (som firas på en torsdag). Med andra infaller Black Friday någonstans mellan 23-29 november, och har numera också blivit en symboldag som sparkar igång den nära förestående julhandeln. Det är ingen helgdag, men många amerikaner är ändå lediga. Några som definitivt är undantagna från all eventuell ledighet är alla som arbetar inom detaljhandeln.
En av andemeningarna med att kalla fredagen för just svart, är att det syftar på att väldigt många butiker historiskt flyttade från ”röda” till ”svarta” siffror i sin bokföring under dagen (något som förr i tiden markerades genom rött respektive svart bläck), för som vi alla vet är en lyckad julhandel synonymt med ett lyckat år för de allra flesta butiker. För kunderna är dagen en chans att ta vara på unika erbjudanden och rejäla rabatter – något som inte sällan lett till vad som enklast beskrivs som masspsykos korsat med huligankravaller och varje år rapporteras en hel del skador och slagsmål i samband med Black Friday. Riktigt där är vi svenskar inte ännu, även om vi nu ”firat” Black Friday i några år.
Och Cyber Monday då?
Kortfattat är det samma sak som ovan men på måndagen efter Thanksgiving och ursprungligen tänkt enbart för onlinebutiker. Uttrycket uppfanns av shop.org 2005 och har kommit att bli en viktig dag för många mindre handlare på nätet, som inte har någon chans att konkurrera med jättarna på Black Friday. Nu ska sägas att ju mer den fysiska handeln smält samman med den digitala, så är det också många som kör sina kampanjer och rabatter under både fredagen och måndagen, eller som vi på Binero gör – även under hela helgen som separerar de två dagarna. Vissa har till och med tramsat till det ytterligare genom att köra svart hela veckan, eller hela månaden, vilket väl ändå får anses ta bort hela andemeningen med en speciell shoppingdag.
I år noterar bloggen att såväl bilhandlare som fastighetsmäklare och massor av andra mindre ”traditionella” handelsaktörer också klär sina erbjudanden i svart (även om vissa av dem, inga nämnda, ju trots allt motvilligt redan tvingats hålla ett Black Year med rabatter och sjunkande priser, och knappast lär vända några siffror från rött till svart). Black Friday har i år också mötts av protester mot den ständigt ökande konsumtionen i samhället – något som ur många perspektiv är ohållbart ur klimathänseende. Vi på Binero stöttar givetvis kampen mot ett ”slit och släng”-samhälle och den enda enkla uppmaning vi kan ge är därför att inte köpa saker du faktiskt inte behöver. Inte under Black Friday och inte under någon annan dag på året. Det gör både dig själv och planeten lite lyckligare!
Den här veckan inleddes med en av årets absoluta höjdpunkter för alla oss som brinner för internet och som vill arbeta för ett fortsatt fritt och demokratiskt nät för oss alla. Vi talar förstås om Internetdagarna – som ägde rum för 19:e året.
I Waterfront Building samlades drygt 1500 människor verksamma inom alla delar av internet- och teknikbranschen, studenter, journalister och allmänt intresserade, för att lyssna på spännande och tankeväckande tal och paneldebatter om allt från artificiell intelligens, IT i skolan, sociala mediers påverkan på valet och GDPR, till teknikbranschens brist på satsningar på kvinnor och lärdomar om hur våra minnen fungerar. Och mycket, mycket annat (se några av våra favoriter längst ner i det här inlägget).
Binero var givetvis på plats – dels med välbesökt monter i utställningsdelen (vi bjöd på både naprapatbehandling och prat om kommande Binero.Cloud) och dels för att ta del av alla intressanta tal. För oss var förstås sidokonferensen Nordic Domain Days en av de viktigaste delarna att hålla koll på. Årets tal och paneler bjöd bland annat på insikter om hur implementeringen av GDPR egentligen gick i Sverige, så här med facit i hand. Vi fick också ett antal mer tekniska djupdykningar i DNS och DNSSEC. Läs mer: Så var Internetdagarna 2018
Det kan tyckas vara ett förlegat sätt att bedra människor på nätet, men e-post fortsätter att vara cyberkriminellas föredragna vektor för distribution av skadlig kod och nätfiske. Det visar en ny rapport från IT-säkerhetsföretaget Proofpoint.
Framför allt handlar det om att angreppsförsöken riktade mot företag blir allt vanligare. Proofpoints rapport, som omfattar det tredje kvartalet av 2018, visar att både frekvensen av bedrägerier via e-post och antalet individer per organisation som utsätts, fortsätter att öka.
E-postmeddelanden som försökte stjäla företagsuppgifter ökade till exempel med över 300 procent mellan andra och tredje kvartalet 2018. Både skadliga webbadresser och olika typer av trojaner som försöker stjäla kortuppgifter ökade kraftigt – och är nu vanligare än ”traditionella” skadliga bilagor i e-post. Och trenden med mer riktade attacker blir ännu tydligare när vi kikar på antalet förfalskade avsändaradresser som faktiskt minskade med 68 procent – samtidigt som det genomsnittliga antalet offer var 27 personer per attack, vilket motsvarade en 96-procentig ökning av offer per attack jämfört med förra året.
Däremot visar rapporten att sociala medier har gjort ett utmärkt jobb med att bekämpa nätfiske, så kallad phishing, på sina plattformar – vilket resulterat i en 90-procentig minskning av antalet phishingattacker jämfört med föregående år. Trots det har försöken att bedra människor genom att sätta upp falska kundservicekonton i sociala medier, för att på sätt försöka komma åt personuppgifter, ökat kraftigt och nådde sin högsta nivå någonsin i september. Totalt har denna typ av nätfiske ökat med hela 486 procent jämfört med förra året.
Ransomware minskar
Rapporten pekar också på en positiv utveckling av ransomware – antalet ransomware-attacker som initieras via e-post minskade med 10 procent under det senaste kvartalet och omfattar nu endast 1 procent av det totala antalet skadliga e-postmeddelandena. Trots det är det alltför tidigt att tro att faran är över, varnar Proofpoint.
”Vi observerade en återgång av ransomware. Detta kan bero på att ransomware-kampanjer inte längre genererar tillräckliga avkastningar för att angripare ska fortsätta distribuera dem i stor skala via e-post”, skriver Proofpoint i rapporten.
I stället för ransomware har angripare flyttat över till så kallade downloaders – skadlig kod som laddas ner eller installeras automatiskt vid klick eller besök på infekterade webbplatser. Denna attacktyp stod för 48 procent av all skadlig e-post under tredje kvartalet, och Proofpoints forskare identifierade tre helt nya typer av downloaders. Överlag kan vi konstatera att dagens angripare fortsätter att förlita sig på den mänskliga faktorn, att användare helt enkelt ska agera på ett felaktigt sätt som får dem att fastna i fällan. Och för att åstadkomma detta är e-posten den både snabbaste och enklaste vägen.